Användning av hemliga tvångsmedel under 2015

Regeringen publicerar årligen en sammanfattning av hur hemliga tvångsmedel använts under det föregående året. Den senaste skrivelsen publicerades i december 2016 och redogör alltså för användandet av hemliga tvångsmedel under 2015 [1].

Dessa dokument utvecklas fortfarande från år till år. Delvis för att göra användningen av hemliga tvångsmedel mer transparent, men också för att det skall vara möjligt för allmänheten att bedömman nyttan av att hemliga tvångsmedel används. Exempelvis var dokumentet som utgavs 2016 det första som innehåller en viss redogörelse för säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel.

Direkt nedan finns en sammanfattning av den relevanta terminologi, samt de juridiska villkor som är nödvändiga för att hemliga tvångsmedel skall få brukas. Därefter diskuteras rättssäkerhet och upptäckter som gjorts av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden under det senaste året. Slutligen presenteras och tolkas vissa data ur [1].

Olika typer av hemliga tvångsmedel

Hemliga tvångsmedel är ett samlingsnamn för hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation samt hemlig kameraövervakning, hemlig ljudupptagning och postkontroll.

Skillnaden mellan övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation är att vid övervakning noteras enbart vilket kommunikation som förekommit, utan att innehållet inspekteras. Att ta reda på var en mobiltelefon befunnit sig är en form av övervakning. Men att läsa innehållet i ett textmeddelande som skickas från en mobiltelefon klassas som avlyssning. Elektronisk kommunikation får endast avlyssnar under förundersökningen vid ett brott vars minsta påföljd är 2 års fängelse. För övervakning går samma gräns vid 6 månader. Ett tillstånd för avlyssning medför också tillåtelse för övervakning [2].

Hemlig kameraövervakning är i princip tillåtet under samma förutsättningar som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Hemlig kameraövervakning kan även tillåtas om det inte finns någon som är skäligen misstänkt för ett brott. Syftet skall då vara att övervaka en plats där ett brott begåtts, för att identifiera någon som skäligen kan misstänkas för brottet i fråga [2]. Vid kameraövervakning tillåts enbart videoinspelning, utan medföljande ljudinspelning. Hemlig rumsavlyssning betraktas nämligen som ett separat, mer påträngande tvångsmedel och tillåtas endast under förundersökningen vid ett brott vars minsta påföljd är 4 års fängelse.

Postkontroll kan tillåtas vid förundersökning till brott som leder till minst ett års fängelse, vilket innebär att brev och andra försändelser som paket får stoppas och undersökas.

Rättssäkerhet vid användning av hemliga tvångsmedel

Vid användning av hemliga tvångsmedel skall ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprincipen alltid följas. Dessa säger, att ett tvångsmedel endast skall användas för det ändamål som det beslutats att det skall användas för, endast ifall att det är omöjligt att införskaffa samman information på annat vis och endast om nödvändigheten att använda tvångsmedlet uppväger kränkningen av den misstänktes rättigheter.

Den ordinarie processen för att använda hemliga tvångsmedel börjar med att en ansökan om att de tillåtas användas mot en skäligen misstänkt lämnas in av åklagare. När beslutet fattas i domstol skall ett offentligt ombud närvara, för att försvara integriteten av den som skall övervakas. I tillåtelsen så anges ramar för exempelvis, under vilken tidsperiod tillåtelsen gäller.

Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott [3] ger utökade rättigheter att använda tvångsmedel i förebyggande syfte. Med särskilt allvarliga brott menas i princip olika varianter av terrorism, spionage och mord.

Sedan tillägget från 2015 till ovannämnd lag har åklagare dessutom möjlighet att fatta interimistiska beslut, ifall det bedöms som för tidskrävande att genomgå den normala rättsprocessen. Åklagaren tillåts besluta om hemlig övervakning eller avlyssning av elektronisk kommunikation, samt hemlig kameraövervakning [4]. Så snart möjlighet finns, så ska frågan prövas av en domstol. Ifall åklagarens beslut då anses felaktigt så måste övervakningen avbrytas och de uppgifter som samlats in under tiden får inte användas till den anklagades nackdel i brottsutredningen.

Enligt lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet [5] är det tillåtet för Polisen, Säpo eller Tullverket att direkt initiera övervakning med hjälp av hemliga tvångsmedel. Det är då upp till en anställd i organisationen som givits förtroende av myndighetschefen att bedöma ifall övervakningen skall initieras. Lagen är tillämpbar ifall övervakningen är av särskild vikt för att upptäcka, förhindra eller förebygga brott vars minsta påföljd är två års fängelse.

Rättssäkerheten upprätthålls då genom att användningen av hemliga tvångsmedel skall dokumenteras och rapporteras i efterhand, samt genom regler som säger att data från användning skall förstöras ifall de inte längre tjänar ett syfte har samlats in under felaktiga förutsättningar. Efterlevnaden kontrolleras av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden [6]. Det skall betonats att även Säkerhetspolisen, har en skyldighet att rapportera till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden om varje beslut om inhämtning som fattas.

Efterlevnad av regler för att bevara rättssäkerheten

Att döma av vad som skrivits av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utdömer domstolen tillåtelser för bruk av hemliga tvångsmedel i linje med lagstiftningen. Problem uppstår dock eftersom Polisen och Säkerhetspolisen inte alltid har levt upp till sitt ansvar enligt lagen.

Polisen får, som tidigare nämnts, enbart använda tvångsmedel inom de ramar som ett beslut anger och har en skyldighet att förstöra material när det inte längre har värde för en utredning eller ifall det samlats in felaktigt. Säkerhets – och integritetsskyddsnämnden har, vid flera tillfällen funnit, att polisen rapporterat att material förstörts, trots att det funnits kvar i Polismyndighetens avlyssningssystem [7] och att polisen fortsatt med avlyssning utanför de tidsramar som ett beslut tillåtit [8].

Polisen har till och med, initierat övervakning utan tillstånd från domstol och hävdat stöd från lagen brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, för brottslighet som lagen inte är tillämpbar på, d.v.s. för brott vars minsta påföljd är mindre än två års fängelse.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden också riktat kritik mot Säkerhetspolisen p.g.a. deras bristande rutiner för rapportering, som iakttagits vid en inspektion [9]. Den första upptäckten var att det på grund av bristen på intern kontroll inom säkerhetspolisen inte går att veta ifall nämnden blivit informerade om samtliga beslut om inhämtning som tagits. Senare kunde nämnden dessutom upptäcka att det förekommit beslut som borde rapporterats till dem, men inte gjort det. Bland de beslut som rapporterats till nämnden noterades dessutom att bland annat att övervakning skett utanför de tider som specificerats i ett tillstånd.

Det har dock sagts att många av de noterade bristerna härstammar från övergången från ett gammalt IT-system och att dessa brister kommer att åtgärdas.

Användandet av hemliga tvångsmedel under 2015

I figurerna 1-4 visas antalet tillstånd som utfärdats för olika typerna utav hemliga tvångsmedel under 2015. Observera att olika tillstånd för olika typer av hemliga tvångsmedel kan ha utfärdats för användning mot samma person.

Vad gäller avlyssning av elektronisk kommunikation, vars fördelning visas i figur 1, så har ingen större förändring av antalet utfärdade tillstånd eller antalet avlyssnade personer observerats jämfört med tidigare år.

I figur 2 visas fördelning av tillstånd som utdelats för övervakning av elektronisk kommunikation. Antalet personer som övervakats har ökat med 4 % från föregående år, antalet utfärdade tillstånd har ökat med 35 %. Antalet utdelade tillstånd ser ut att stiga, 2014 delades nämligen fler tillstånd ut än 2013 eller 2012. Det kan eventuellt förklaras med att kriminella är medvetna om att de övervakas och ofta byter telefoner och abonnemang. Ett tillstånd utfärdas nämligen för varje nytt telefonnummer.

Motsvarande information visas i figur 3 för hemlig kameraövervakning. Antalet person som övervakats har ökat med 37 % från föregående år, medan antalet utfärdade tillstånd ökat med 65 %. Emellertid utfördes ovanligt lite kameraövervakning under 2014. Eftersom det totalt utfärdas få tillstånd för kameraövervakning så är det naturligt att procentuella variationen är stor från år till år.

I figur 4 så visas fördelningen mellan olika brottstyper för tillstånd till hemlig rumsavlyssning. Eftersom hemlig rumsavlyssning endast tillåts vid allvarligare brott så saknas flera kategorier av brott i figuren som funnits i de tidigare figurerna och det totala antalet tillstånd som utdelats är mindre. Antalet person som avlyssnats har ökat med 143 % från föregående år, medan antalet utfärdade tillstånd ökat med 175 %. Det finns inte data att tillgå från tidigare år än 2014, så det är svårt att säga ifall den stora ökningen bara är en tillfällig fluktuation eller tyder på en ny trend. Men ifall kriminella anpassar sitt beteende på grund av att de är medvetna om att elektronisk kommunikation övervakas, så ökar eventuellt nyttan av hemlig rumsavlyssning som en följd. Det kommer att vara intressant att se över kommande år ifall den här ökningen är början på en trend.

Säkerhetspolisen har rapporterat in 486 fall då hemliga tvångsmedel använts, men eftersom deras rapportering varit bristfällig och eftersom det inte finns data från tidigare år så kan dessa data inte tolkas i nuläget.

Slutsatser

Data från 2015 visar inte på några stora förändringar i användningen av hemliga tvångsmedel, men det går att urskilja vissa trender som tyder på att kriminella har ett ökat medvetande om att hemliga tvångsmedel används emot dem.

Regeringen gjorde den slutgiltiga bedömningen att användningen av hemliga tvångsmedel är en nödvändig resurs som används ändamålsenligt. I stort stämmer säkert detta, men det kommer att vara intressant att se ifall de utlovade förbättringarna av säkerhetspolisens rapporteringsrutiner kommer att ske under det kommande året.

Referenser

[1] – http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2016/12/skr.-20161769/

[2] – https://lagen.nu/1942:740#K27

[3] – http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2007979-om-atgarder-for-att-forhindra_sfs-2007-979

[4] – https://lagen.nu/1942:740#K27P21aS1

[5] – https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2012278-om-inhamtning-av-uppgifter-om_sfs-2012-278

[6] – https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2007980-om-tillsyn-over-viss_sfs-2007-980

[7] – http://www.sakint.se/Uttalande-med-beslut-dnr-146-2016-Hanteringen-av-material-fraan-hemligt-tvaangsmedel-i-tvaa-aerenden-2.pdf

[8] – http://www.sakint.se/Dnr-22-2017-Uttalande-med-beslut-Verkstaelligheten-av-HAK-vid-PM-(Oest).pdf

[9] – http://www.sakint.se/dnr-110-2016-Uttalande-med-beslut.pdf