OSINT – Inte bara för underrättelsetjänster

OSINT, open source intelligence, är något som många relaterar till polisiär eller militär verksamhet. Idag är det något alla gör mer eller mindre dagligen utan att tänka på det. OSINT-tekniker används för att ta reda på mer om olika händelser eller för att kolla upp personer som man träffat privat eller träffat i samband med sitt arbete. I och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den politiska instabilitet som råder i världen, har också propaganda blandats med nyheter i större utsträckning än förut. Det bakomliggande syftet med propaganda och falska nyheter är att “hacka” oss som individer. Som en påminnelse över tidigare propagandakampanjer, så tänk Cambridge Analytica, Amerikanska valet 2016 och BREXIT, där det systematiskt byggdes upp indirekta informationsflöden för att påverka valens utgång.[7]

OSINT, Open Source Intelligence, är en av många “INTar” inom underättelseverksamhet. Som exempel på andra INTar kan nämnas HUMINT (Human Intelligence – information som erhålls genom kontakter och andra människor, dvs det som normalt kallas spioneri) och GEOINT (Geospatial Intelligence – information som erhålls genom t.ex. att studera satelitfotografier och flygfotografier). OSINT[9] Open Source Intelligence, kan definieras som all information som kan hittas i öppna källor. Innan Internet så innebar öppna källor bibliotek, tidningar och olika typer av arkiv. Med Internet så utvidgades OSINT till all information som finns öppet tillgänglig på Internet. OSINT omfattar både gratistjänster som Facebook och LinkedIn och betaltjänster som t.ex. lexbase och betalvarianten av Omni.

I den här bloggen kommer jag främst att diskutera vikten av att behärska OSINT i personligt syfte för att verifiera nyheter och därmed inte bli offer för falsk information. Att behärska OSINT är i dagens världspolitiska lägen snarare en skyldighet än en möjlighet. Till exempel Ryssland, Kina, Ungern, men även vissa opinionsbildare som t.ex. Donald Trump, drar sig inte för att förvränga sanningen i syfte att styra en opinion i en riktning. För en enskild individ kan det vara svårt att skilja på information utan att ha insikt om hur OSINT kan användas. Det kan till och med kännas lite ohederligt/obehagligt att kontrollera information med andra källor i syfte att bedöma dess riktighet.

Ryssland – Ett studie i ”worst case”

Anfallskriget mot Ukraina har på många sätt förtydligat vikten av att behärska informationsflöden för att behålla ett engagemang eller för att styra en opinion. Ukraina har denna gång lyckats att hålla det internationella samfundet engagerat genom att sprida sina nyheter genom flera olika kanaler. Detta till skillnad mot när Ryssland annekterade Krim-halvön 2014, där världen mer eller mindre passivt tittade på. Ryssland har däremot vunnit kontrollen över informationsfödet i Ryssland, dels genom att starkt styra media genom att mata dessa med en ”alternativ” sanning samtidigt som hård kontroll införts mot yttrandefriheten.

En rapport från 2016, från tankesmedjan RAND Corporation, beskriver att den Ryska propagandaapparaten arbetar utifrån fyra principer[1]:

• Hög volym, genom flera olika kanaler
• Snabb, kontinuerlig och repetitiv
• Bryr sig inte om informationen har verklighetsförankring
• Bryr sig inte om informationen är konsistent

Hög volym, genom flera olika kanaler – Borta är den tiden då Ryssland var en del av Sovjetunionen och bara hade Pravda och några ytterligare få tidskrifter. Idag har Ryssland med sina 140 miljoner invånare ett stort antal tidningar, både statliga och privata, som alla arbetar utifrån direktiv från de styrande i Kreml[8] eller åtminstone utifrån en rädsla för repressalier. Till skillnad från en allmän uppfattning att det finns få informationskanaler i Ryssland, så har en medelklassig rysktalande familj med tillgång till parabolantenn eller kabel-tv tillgång till över 200 olika rysktalande tv-kanaler.(Ryssland hade 2016 2370 tv-kanaler [10], idag bedöms antalet vara över 3000). Merparten av kanalerna skickar ut nyheter som tilltalar sin specifika målgrupp, allt från de konspiratoriskt lagda till de som vill ha sina nyheter presenterat på ett analytiskt och strukturerat sätt. Det innebär att den vanlige ryssen upplever att hen får en helhetsbild av situationen pga de många olika kanalernas karaktär och upplever sig själv ha möjlighet att “välja” det nyhetsformat och de källor som tilltalar hen mest.

Snabb, Kontinuerlig och Repetitiv – Nyheter finns på de flesta kanaler i en eller annan form. De ryska nyhetssändningarna inleder, till skillnad mot vad man skulle tro, med nyheter om vad som händer i Ukraina. Istället för att dölja, så brer man på med bilder på moderna vapensystem som fyrar av salva efter salva och bilder på vältränade, motiverade och välutrustade soldater. De soldater som intervjuas pratar om hur stolta de är över allt ifrån småsaker till stoltheten att tjäna Ryssland och Putin. När man tittar på rysk TV känns det som om man varje dag ser exakt samma nyhet fast i olika sammanhang. Det är också många snabba klipp. Många tagna ur sina sammanhang.

Bryr sig inte om informationen har verklighetsförankring – Häromdagen när jag bläddrade bland Ryska kanaler, stötte jag på en rysk version med typ samma format som 60-minutes. De utredde, det som vi ser som en konspirationsteori, huruvida det var USA som skapat COVID med hjälp av medicinska laboratorier placerade i Ukraina. Även om de i kanalen inte direkt stödde teorin, så gav de teorin trovärdighet  genom att överhuvudtaget ta upp det i programmet.

Nyheten om omröstningen[2] avseende FNs fördömande av annekteringen av de fyra regionerna i Ukraina, där 143 länder röstade för resolutionen, 35 avstod och 5 länder röstade emot, är ett annat exempel där nyheterna i Ryssland saknat verklighetsförankring. I Ryssland presenterades nyheten som att väst hade tvingat många (ca 40 st) länder att rösta för resolutionen enligt vittnesrapporter från höga diplomater. Referenser saknades för dessa påståenden[3].

Bryr sig inte om informationen är konsistent – Att man inte bryr sig om att informationen är konsistent, innebär att den ryske medborgaren kan ”välja” sin sanning efter att ha gjort en egen bedömning av två olika nyheter från olika källor. I vissa ryska nyhetsmedier beskrivs invasionen som en absolut nödvändig specialoperation för att bekämpa de Ukrainska nazisterna, medans andra nyheter beskriver hur hemskt kriget är och vilken förstörelse som detta innebär för Ukraina, samtidigt som de mellan raderna antyder att det är Ukraina som startade kriget och att Ryssland försvarar sig.

Sammantaget innebär det, då dessa fyra principer kombineras, i praktiken hjärntvätt av Rysslands befolkning. Särskilt rysktalande som inte behärskar andra språk än ryska har liten chans att få en annan version av världen presenterad för sig. Detta har en demografisk effekt där äldre, dvs personer över 40-50 år, tror på det Ryssland gör i Ukraina är rättfärdigt och nödvändigt. Ur ett större perspektiv innebär det att länder med en stor rysktalande befolkning (ca 50%) så som Estland också blir sårbara för denna propaganda.

Vad innebär detta för oss?

Ryssland är ett worst case exempel, men principerna tillämpas även i väst av västerländska intressen (och Ryssland). Det är bara några år sedan Donald Trump var president och åtföljdes av en lojal stab som tillsammans med honom spred ”sin” sanning om valet 2020 och tillämpade (och fortfarande tillämpar) principerna ovan [11][12]. En demokrati skyddas inte genom att förbjuda denna typ av falsarier utan snarare att se till att alla vet hur en nyhet eller påstående verifieras. Internet, med ett stort antal informationskällor, ger oss möjligheten att själva hitta och utvärdera källan bakom en nyhet. Det kräver att vi lär oss hur vi inhämtar data, omvandlar denna till information på ett sådant sätt att vi kan dra våra egna slutsatser och bilda vår egen uppfattning.  För att kunna göra detta krävs:

1. Att kunna söka efter information på bredden
2. Att kunna bedöma en informationskällas tillförlitlighet
3. Att kunna bedöma informationens riktighet
4. Att kunna sätta informationen i ett korrekt sammanhang
5. Att kunna arbeta för att undvika sina egna förutfattade meningar

Att söka information på bredden – Att utgå från en normal Google-sökning är inte alltid den bästa början. Att söka direkt på Google fungerar i många fall, men resultatet som Google visar baseras på flera faktorer som tidigare sökningar, tidigare klickade länkar, din IP-adress osv. Däremot finns ett stort antal Google-operatorer som kan snäva in vad som presenteras så att en bredd på sökningen uppnås. Att utgå från sina normala informationskällor kan vara bra, men kan också ge nyheter det perspektiv som du vill ha och inte en bild av vad som verkligheten har hänt.

Att kunna bedöma en informationskällas tillförlitlighet – En informationskälla eller site på Internet kan ha olika nivåer av tillförlitlighet. Ett enkelt exempel är att jämföra tillförlitligheten i en dagstidning och tillförlitligheten i en skvallertidning. Informationen i en skvallertidning behöver inte vara osann, men måste sättas i ett korrekt sammanhang eller verifieras via andra källor.

Att söka efter andra sajter eller tidningar med samma nyhet är inte alltid rätt väg att gå, då många sajter och tidningar kopierar information från varandra utan att egentligen utvärdera innehållet. När det gäller nyhetssajter bör vem som står bakom sajten kontrolleras, hur länge har sajten funnits samt vad för andra nyheter de har publicerat. En viktig kontroll är om nyhetskanalen själva har undersökande journalistik eller om de bara återpublicerar nyheter.

Att bedöma informationens riktighet – Då informationen hämtas från en tidning eller en site bör informationens ursprung verifieras, t.ex. var fick artikelförfattaren sin information ifrån, dvs fick artikelförfattaren informationen från namngivna källor, anges tidpunkter, verifierbara platser? Det innebär tyvärr ytterligare sökningar.

Att sätta informationen i rätt sammanhang – Information som presenteras kan sättas i fel sammanhang. Den ryska artikeln om omröstningen i FN [3], som som nämndes tidigare, fokuserade på hur ledamöter i FN tvingades att rösta emot Ryssland, samtidigt som själva resultatet presenterades i en bisats. Det är viktigt att kunna plocka ut vad som är fakta i en informationsmängd och skilja det från sådant som är spekulationer eller åsikter. Det är lika viktigt att kritiskt ifrågasätta det som skrivs.

Undvika förutfattade meningar – Vi alla har egna förutfattade meningar, vilket styr vilken information vi vill tro på och tilltalas av att läsa. I underrättelsearbete är detta det vanligast förekommande misstaget. Vi tänker i banor baserat på våra tidigare erfarenheter och åsikter, vilket gör det svårt för oss att inhämta och ta till oss information som inte passar med dessa. Ett sätt att undvika att man kantrar är attförsöka läsa informationen och mentalt jämföra den fakta man hittar gentemot varandra motsägande versioner av en möjlig sanning.

OSINT – är en skyldighet!

När vi stöter på olika nyheter från Ryssland idag så undrar vi ibland vem som går på alla dessa dumheter. Problemet är att många ryssar gör det. Kontrollerad media som för ut ett anpassat budskap så som det är i Ryssland eller Ungern gör det är svårt att värja sig mot att bli påverkad. Så länge vi har fri media och fri tillgång till information så bör vi lära oss att utnyttja kunskap kring hur vi arbetar med OSINT. Som väljare i en demokrati så är det vår plikt att utbilda oss. OSINT är därför numera senare en skyldighet än möjlighet för varje medborgare. Det räcker inte längre med att bara vara källkritisk, vilket är en passiv granskning av ett nyhetsflöde, utan istället tillämpa OSINT dvs att aktivt granska nyheterna.

Referenser

[1] The Russian “Firehose of falsehood” Propaganda Model, Why It might work and options to counter it, Christopher Paul, Miriam Mathews, 2016. https://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/perspectives/PE100/PE198/RAND_PE198.pdf

[2] With 143 Votes in Favour, 5 Against, General Assembly Adopts Resolution Condemning Russian Federation’s Annexation of Four Eastern Ukraine Regions, 12 Oktober 2022, https://press.un.org/en/2022/ga12458.doc.htm

[3] «Выкручивали руки»: Как Запад склонил 40 стран против России в ГА ООН Об этом сообщает “Рамблер”, 12 Oktober 2022, https://news.rambler.ru/world/49505801-vykruchivali-ruki-kak-zapad-sklonil-40-stran-protiv-rossii-v-ga-oon/

[4] Ungern tio år med Orban – Maj 2020 https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2020/maj/ungern-under-tio-ar-med-orban/

[5] Russian FSB Spies hilariously screw up Vladimir putins assassination plot claims. https://www.thedailybeast.com/russian-fsb-spies-hilariously-screw-up-vladimir-putins-assassination-plot-claim

[6] Solovyov sager att Zelenskij gav order om mord på honom pga Zelenskij saknade talang för att jobba i rysk TV. https://twitter.com/francis_scarr/status/1518694977580281856

[7] Samling av The Guardians artiklar om Cambridge Analytica och dess påverkan på Amerikanska valet och BREXIT. https://www.theguardian.com/news/series/cambridge-analytica-files

[8] Мы внимательно изучили кремлевские методички для СМИ, написанные за последние полгода. И рассказываем, как устроена реальность российской пропаганды, 2022-10-10, https://meduza.io/feature/2022/10/10/my-vnimatelno-izuchili-kremlevskie-metodichki-dlya-smi-napisannye-za-poslednie-polgoda-i-rasskazyvaem-kak-ustroena-realnost-rossiyskoy-propagandy

[9] Samlingssida om vad OSINT är ur ett militärt perspektiv, https://usnwc.libguides.com/c.php?g=494120&p=3420732

[10] Russia has over 2300 channels, https://www.broadbandtvnews.com/2016/03/21/russia-has-over-2300-tv-channels/

[11] Do Republicans really believe Trump won the 2020 election? Our research suggests that they do, https://www.washingtonpost.com/politics/2022/01/07/republicans-big-lie-trump/

[12] Millions of Americans think the election was stolen. How worried should we be about more violence?, https://www.theguardian.com/us-news/2021/apr/16/americans-republicans-stolen-election-violence-trump

PS. Ni som inte kan ryska, kör gärna texten igenom google-translate så får ni se och begrunda nyheten själva. Ett vanligt OSINT-knep DS.