Vad hände med skärpningen av regler för säkerhetsprövningar?
Veckans blogg knyter an till tidigare blogg om Säkerhetspolisens hemställan till regeringen om ändringar i säkerhetsskyddsförordningen för att skärpa säkerhetsprövningar. I sak handlade det om att färre personer med koppling till länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige skulle bli godkända för säkerhetsklassade anställningar. Förslaget besvarades av 35 remissinsatser som gav sina synpunkter på ändringarnas utförande samt huruvida de skulle få önskad effekt. Som följd av svaren meddelade regeringen att noggranna överväganden behövs och tillsatte en utredning. Syftet med utredningen handlar om att förtydliga processen och stödet på ett sätt som möjliggör att säkerhetsintressen kan kombineras med rättssäkerhet för de personer som genomgår säkerhetsprövningar. Veckans blogg ger bakgrund och sammanhang för utredningen samt beskriver vad den förväntas leda till.
Vilka skärpta regler föreslogs i hemställan?
Sammanfattningsvis omfattade förslaget att:
- Uppgifter om utländskt medborgarskap och anknytning till utlandet ska ingå i utredningsmomentet i säkerhetsprövningen.
- Den enskilda som prövas ansvarar för att alla uppgifter inkommer
- Uppgifternas tillförlitlighet måste bedömas oavsett var de kommer ifrån
- Ej tillförlitliga uppgifter eller brister i utredningen ska innebära att säkerhetsprövning ej godkänns
- Bedömning ska lägga särskild vikt vid hotbild kopplat till främmande makt relevant utifrån medborgarskap eller övrig anknytning till landet i fråga.
En säkerhetsprövning ska innebära en allsidig bedömning baserat på ett brett beslutsunderlag, med syftet att en verksamhetsutövare ska få så god personkännedom som möjligt, inte att utesluta personer med visst medborgarskap. Dock kan sårbarheten det innebär vara mer betydelsefull beroende på hur känslig information som hanteras, med olika relevans kopplat till anställningen. Anknytning till ett annat land kan även medföra ett utsatt läge för en enskild eller anhöriga, pga tillgången till säkerhetsskydds-klassificerade uppgifter.
Skäl till förslaget var säkerhetshotens breddande och ökade komplexitet, samt otydliga ramar i befintligt regelverk för att bedöma sårbarheter som kan utnyttjas av främmande makt. Ett sätt för främmande makt att komma över skyddsvärd information är underrättelseinhämtning genom värvning av personer som redan har tillgång till känsliga uppgifter, genom frivilligt samarbete (vilket skedde i fallet med bröderna Kia för Rysslands räkning med livstidsdom som följd) eller nyttjande av sårbarheter som ekonomiska problem eller andra personliga förhållanden. Anledning till att utländskt medborgarskap och anknytning till utlandet bedöms vara en viktig faktor i en prövning är t.ex. att uttrycklig lagstiftning i vissa länder förväntar sig att deras medborgare bosatta i utlandet samarbetar med myndigheterna i hemlandet för att komma över hemliga uppgifter. Även annan anknytning till utlandet kan utnyttjas för att sätta press på personer att samarbeta.
Vad visade remissvaren?
Hemställan gavs remissvar av exempelvis fackförbund och myndigheter. En majoritet av instanserna har anslutit sig till förslaget. Dock lyfts ett antal delar i förslaget som otillräckligt eller otydligt. Detta omfattar exempelvis följande:
- Ett väl stort ansvar på den enskilda personen att säkerställa att tillräcklig underlag finns
- Det skapas en osäkerhet för den som redan tidigare godkänts, eftersom det land man har koppling till kan ändra relationen till Sverige vilket kan påverka bedömning och leda till underkännande för någon efter långvarig lojal anställning utan att den kan påverka detta.
- Dubbelt medborgarskap i land som utgör säkerhetshot för Sverige kan tolkas som att det i princip inte kan godkännas, fler blir underkända och det skulle kunna leda till arbetsrättsliga tvister.
- Idag går säkerhetsprövningsbeslut inte att överklaga, vilket är en problematik som uppmärksammats i tvister då skäl till underkännande i prövning som föranlett avsked inte meddelats med hänvisning till sekretess. Sveriges säkerhet har alltså gått före enskilda personers möjlighet till insyn.
- Konsekvenser för kompetensförsörjning behöver utredas
- Hur förslaget förhåller sig till personer som genomför plikttjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt behöver förtydligas
Några remissinstanser har avstyrkt förslaget med hänvisning till att det kommer att påverka enskilda på ett sådant ingripande sätt att frågan bör utredas närmare.
Vad ska utredningen omfatta och resultera i?
Utifrån remissvar är det tydligt att befintligt stöd är luddigt och det ursprungliga förslaget på föordningsändring inte är tillräckligt. Det kävs ytterligare analys för att försäkra sig om att tolkningsutrymme i reglering minimeras och förbättrade förutsättningar för personalsäkerhet kopplat till säkerhetsskydd skapas.
En utredning tillsattes därför i juni som ska redovisas i augusti 2024 för att undersöka processen för säkerhetsprövningar som helhet och föreslå förändringar som författningsförslag. Syftet är att stärka regelverk kring personalsäkerhet, öka rättssäkerhet och tydliggöra förväntningar på enskilda samt verksamhetsutövare. Det som ska ingå i utredningen är genomlysning av följande frågor:
- Vilka uppgifter ska ingå i underlaget vid en säkerhetsprövning och vilka krav ska finnas på underlaget?
- Ska det finnas möjlighet att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut enligt säkerhetsskyddslagen?
- Ska det finnas finnas ytterligare möjligheter och i så fall under vilka förutsättningar, att stänga av en statligt anställd när den personen inte längre godkänns?
Referenser